History
Icon-add-to-playlist Icon-download Icon-drawer-up
Share this ... ×
...
By ...
Embed:
Copy
Studio 64 diskuterar ”ingenting”!
September 18, 2016 09:56 AM PDT
itunes pic

I tredje åldern har vi ju oceaner av tid, men…..vad gör vi med den? Känner vi oss tvungna att aktivera oss eller tillåter vi oss att göra “ingenting”, bara slappa och ha det skönt.
Efter långa arbetsliv med tidspassningar och fyllda almanackor kan man väl ändå få lov att tillbringa dagarna i hängmattor och solstolar utan dåligt samvete. Men det är svårare än man tror. Man ska, eller i alla fall bör, vara aktiv! Göra nåt! Nästan skit samma vad. Annars är man onyttig. Halvdöd. Ena foten redan i graven. Allt kallare….
Men, kan man verkligen göra “ingenting”? Undrar Perre.
Jag älskar det, försöker Micke, utan att riktigt verkar ha fattat den filosofiska knorren.
Jag gör fortfarande “att göra”-listor, erkänner Nicke, som absolut vill fylla sin tid.
Jo visst, fortsätter Perre, det är bara det att numer kan en dag fyllas av besöket hos frisören.
Ojdå, där har jag inte varit sen jag var 18 år, avslöjar Micke.
Och på det här sättet fyller dom sin kravlösa dag med att snacka om “ingenting”. Ett samtal som ringlar sig från P1:s vilsamma tolvslag och mindfulness till Nirvana och noll grader Kelvin.
Men vad är vilsammare än musik! Och kanske en tur på Mersey river i Liverpool. Det här avsnittet avslutar dom som Perry and the Pacemakers med Ferry cross the Mersey. Och då gör dom ju alltid nåt.

Studio 64 - funderar (redan) på sitt eftermäle
August 28, 2016 02:30 AM PDT
itunes pic

“Ja, jag var där...jag var där...en stund på jorden…” sjunger Laleh från Allsångsscenen på Skansen. Och publiken svänger med flaggor och sjunger med. Det är mäktigt. Som ett helikopterperspektiv över tillvaron. Där släktleden avlöser varandra. Hur länge minns vi varann?
Två generationer, tre, fyra? Och för vad? Undrar Studio 64 och ställer sig sig frågorna: Vad VILL man bli ihågkommen för? Och vad TROR man att man kommer bli ihågkommen för? (om man nu alls blir det). Två frågor som kan ge väldigt olika svar. Men framför allt väldigt svåra att svara på. Micke, Perre och Nicke gör ett försök. Perre minns hur hans barndomskompisar kallade dom brödkanter han alltid lämnade efter sig för “Wiklundare”. Det blev ett begrepp - då - men vem minns det idag. Istället plockar han fram en enastående dödsannons och byter ut den dödes namn mot sitt eget. Lysande! SÅ vill han bli ihågkommen!! Och skulle vi inte alla kunna göra likadant? Eller åtminstone skriva vår egen, tycker Micke. Kanske ha kvar våra Face-booksidor - som vi själva designar med lite berättelser, bilder och musik, och där efterlevande sen kan gå in och minnas… Som en digital gravplats.
Men vad ska vi bevara av samhället? Vad ska sparas i muuséer? Och vilka ska avgöra, och var ska det förvaras? Kommer muséibyggnader bli dataservrar….? Och….vem kommer minnas mänskligheten om några hundra miljoner år….? Slår Perre sista spiken i kistan.
Jag kommer nog i alla fall bli hågkommen som den som alltid hyfsade ostarnas skidbackar, slår Nicke fast. Och vad passar sen bättre än Dean Martins 50-talshit, det musikaliska kärleksalbumet “Memories are made of this” (i Perry & the pacemakers tappning).

Studio 64 - tar strid mot bakterierna
August 14, 2016 03:36 AM PDT
itunes pic

Har vi gått för långt? Håller vi på att tvätta oss sjuka? Ja, det menar Micke här i Studio 64:s Hygienpodd. Och slår in på spåret att en viss bakterieflora faktiskt är nyttig, och att vi utan den allt oftare drabbas av allergier. Absolut! Nickar Nicke och Perre instämmande. Men när de sen lägger sina egna hygienkort på bordet blottar sig stora revor i uppfattningen om vad som är “normal” hygien. Hur ofta bör man t ex duscha? Varje morgon! menar Nicke och Perre. När man känner behov av det, tycker Micke, och då kan det bli allt från två till fem gånger i veckan.
På det följer ett blottläggande av medlemmarnas egen kroppsvård, från munhåla till skrev - och fötter (usch? Man är inte tvungen att lyssna). I en värld där vi drunknar av parfym-, tvätt- och bakteriedödande reklam! Som om vi vore rädda för oss själva. Så var går gränsen mellan snusk och hygien? Mellan vilde och civiliserad?
Vill vi gå runt hårlösa och rosendoftande? Eller är skäggens återkomst ett tecken på bakteriernas smygande återintåg. Medan underliv och mansbröst rakas och vaxas. Och är det bra att skölja näsan som yogisarna gör, hur ställer vi oss till daglig tarmsköljning, och vart tog bidéerna vägen? Och hur många vet att lördag betyder tvättardagen, bara en (!) gång i veckan. Och Stora lögaredagen bara var en gång om året. Men så dog man yngre förr också.
Hör Studio 64 orientera sig fram mellan olika hygienföreställningar, till torrborstning och arabiska hamam! Så skönt! För att sen avsluta med tvålfagre Billy J Kramers “Bad to me”.

Studio 64: OS Special
August 02, 2016 09:22 AM PDT
itunes pic

Ämnet sport tycks outtömligt! Lek, idrott, spel, sport. Ja, var går egentligen gränsen mellan alla “lekar” som människan hittat på? Som får folk att bita på naglarna, springa benen av sig och nästan döda för! För att inte tala om alla pengar det omsätter. Och den populäritet dom största stjärnorna tilldrar sig. Som Olympens gudar! Som vi sitter och beundrar med öl och chips framför TV:n.
Vad är det egentligen som fångar vårt intresse så till den milda grad? Så att vi kramas, skriker, gråter, slåss som vi aldrig gör annars. Och är det en grabbig värld, där kvinnorna nu tycks ta allt större plats?
Hör Studio 64 beta sig igenom historien från det antika Greklands nakna OS-tävlingar till dagens fängslande lerduveskytte (Perre). Från det destruktiva (?) sofftittandet till det frenetiska joggandet, den svenska klassikern, proteinknaprandet och gym för 90-plussare. Vart är vi på väg? I en värld där Nicke vill kunna ta sig en rök och en whisky, men där egentligen allt är “All you need is love”....

Studio 64 om Bilringen
July 21, 2016 04:58 AM PDT
itunes pic

Man skulle kunna tro att det är en livboj, men alla vet ju att det är en sjunkbomb. En dubbelpipig bössa, både oestetisk och hälsovådlig. Och nu påstår Nicke att alla i Studio 64 är drabbade. Så - hur ser vi på det, är det ett problem för oss? Tja, Perre ligger ibland sömnlös (jaså?), sen han nyligen speglade sig i profil. Förra årets viktnedgång är nu ett minne blott. Den “vita veckan” som följdes upp av flera veckor enligt 5:2-metoden. Men dagens chockprofil (om man får tro honom) är inget som syns under hans lediga pikétröjor. Menar i alla fall Micke som nöjer sig med att då och då “dra in magen”. Självbedrägeri, hugger Nicke. Ett smalare midjemått kräver ANSTRÄNGNING. Och framför allt, undrar han om man kan punktträna just midjan? Absolut menar Aftonbladet (varje dag) med enkla tips. Perre är tveksam. Viktigast är nog kosten. Det handlar om “energibalans”, säger ingenjören, att inte sätta i sig mer än man gör av med. Och med ålderns rätt (sjunkande ämnesomsättning!) är det viktigare än nånsin att sätta i sig rätt grejer - i rätt mängder - på rätt tider! Hör Studio 64 diskutera midjemått mot fonden av diabetes, högt blodtryck, stroke och infarkt. För det är ju så att för varje centimeter “bilringen” krymper ökar din kvalitativa livslängd - med ÅR! Rent statistiskt.
Och glöm inte att “stusskvoten” ska vara under ETT.
Som vanligt förvandlar sig S64 på slutet till “Perry and the Pacemakers” och vrålar på hjälp från “Gubben i månen”, Mr Moonlight. Det har hjälpt, förr i tiden (när allt var bättre).

Studio 64 - motionerar...framför TV:n
July 11, 2016 12:09 PM PDT
itunes pic

Vilken sommar! Sport, sport, sport…. Fotboll, fri-idrott, simning, OS….. Och hur mycket tid som helst (i tredje åldern) att heja framför TV:n….som ju sänder ALLT!
Men handen på hjärtat, hur kul är det (i soffan)? Suckar Perre och lyfter fram Snooker som den kanske största nervkittlaren.
Studio 64 vädrar sitt intresse för “gymnastik, lek och idrott” som det hette på den “gamla goda tiden” när man tävlade i kast med liten boll och slungboll. Och ta fotboll, detta böljande fram och tillbaka i timmmmmar utan att knappast nåt händer. Mer än att man sparkar varann på benen och får frisparkar som rinner ut över sidlinjerna. Och när det står 0-0 vid full tid blir det en halvtimmes förlängning med massor av studiosnack i pausen. Och till slut återstår tombolan med straffsparkar. Pust! Och osämja i familjen om vem som har mest rätt till TV:n. Så varför ÄLSKAR alla fotboll? Till och med kultureliten! Och varför är huliganerna beredda att nästan slå ihjäl varann i sina kringkamper? Det handlar om PENGAR väser Nicke, Hur mycket som helst. Dramatik och klassresor!
Hör Micke, Nicke å Perre formera sig på olika planhalvor när dom lägger sina sportliv på bordet. Där dom till slut ändå enas om att “Det spelades bättre boll på Gunnar Nordahls tid”..är en riktig rökare (i krysset!) - i Perry and the Pacemakers tappning.

Studio 64 gnäller - igen
June 30, 2016 01:07 AM PDT
itunes pic

Perre har retat upp sig på en tidningsartikel i DN. “Hur kan sånt nonsens ens publiceras i vår största morgontidning”? Ja, det händer lite då och då att den jovialiske Per byter skepnad till hetlevrad. Och då skriver han insändare eller (ogenomtänkta) kommentarer på face-book. Har han blivit en “gnällig gubbe”? Eller handlar det om berättigad upprördhet? Det är den frågan Studio 64 sätter tänderna i.
Det som efter 60 kallas gnäll, skulle kanske under 30 ses som ungdomlig protest.
“Ja, kanske det”, ler Perre och berättar att hans dämpande “snuttefilt” numer är tv-serien “Foyle’s war”. Den utspelar sig i en tid när allt var så mycket enklare. Rätt var rätt, och fel var fel. Man visste vad man hade att rätta sig efter.
“Säkert”, instämmer Micke som gillar engagemang. Att det finns lite glöd. Sen kanske man inte har rätt. Jämnt.
“Nja”, säger diplomatiske Nicke och tipsar Perre om tidningen “Minnenas Journal” och att det finns nyhetssändningar på Youtube från 60-talet! Med Olle Björklund.
Men frågan kvarstår: vad är gnäll? En ständig klagan på att allt är fel. Alltid hitta fel, Hos andra. Vad är då skillnaden till kritiskt förhållningssätt, protest, motstånd, uppror…
Handlar det om grad av konstruktivitet? Eller är det en mängdfråga?
“Nja”, igen från Nicke, är inte det viktigaste att försöka göra tillvaron så trevlig och behaglig som möjligt? Och så föreslår han Louis Armstrongs “Wonderful world” som avslutningslåt.

Rapport från Göte: Mer om den ensamkommande imamen
June 21, 2016 11:00 AM PDT
itunes pic

Ahmed Gustafsson Larsson är en kombination av imam, präst i svenska kyrkan och pingstpastor och nu blomstrar ekumeniken! Domkapitlet ansåg nämligen att det kunde vara bra att slå ihop funktionerna eftersom båda trosriktningarna tror på samma Gud. I stort sett i alla fall.
Och så blir det ju billigare på det viset. Med städning och el och vaktmästeri och annat. Tre präster i tre olika lokaler – det tenderar att dra iväg på kostnadssidan tyckte Domkapitlet.

Göte rapporterar om den ensamkommande imamen
June 21, 2016 10:47 AM PDT
itunes pic

En ensamkommande imam tillika pastor i både svenska kyrkan och pingstkyrkan kliver av bussen.
Hans namn är Ahmed Gustafsson Larsson och han ska börja jobba i den kombinerade moské och kyrka som Errol Svensson, kommunalrådet just låtit installera i den gamla kommunala ishallen, vilken aldrig blev riktigt färdig.

Studio 64 slår ett slag för GOLFEN!
June 16, 2016 11:35 PM PDT
itunes pic

Fore!! Som man skriker när man slår snett och vill få andra att ta skydd. Lyssna till ett samtal som vrider ut och in på den ultimata pensionärssysslan, golf. Att lulla runt på mjuka, sköna, ondulerade gräsmattor i fyra timmar och då och då slå på en liten vit boll. Först i hål vinner. Och under tiden går man och småsnackar. För att inte tala om när man är klar. Då vidtar det riktiga samkvämet över en öl, eller en kopp kaffe. “Om man bara inte hade slagit ut i skogen på 11:an, då hade hela rondan blivit en helt annan!” “För att inte tala om granen på 3:an som borde sågats ner för länge sen.” Såna kommentarer och analyser kan vara i timmar. Och det bör påpekas att det bara är golfarna själva som finner det spännande och djuplodande. OCH golfspelet har en förmåga att förtrolla dess utövare, så att man snart “lever sitt liv” på banan. Vilket är helt obegripligt för den oinvigda. Som tycker att golfspelare klär sig stroppigt och avfärdar dom som “tråkiga människor”. Ingen pardon.
Men vad tycker Studio 64? Ja, åsikterna går brett isär. Från hyllning till slakt. Av dessa myspromenader, eller elitidrott. Och däremellan en och annan liten kul historia. Som ringar in den brittiska överklasssysslan som nu blivit global folksport.
Och kom ihåg, att gräset är aldrig grönare nån annanstans, därför sitter Tom Jones-rökaren “Green green grass of home” som en smäck på slutet. Eller som golfaren säger “mitt i filén”!

Next Page