History
Icon-add-to-playlist Icon-download Icon-drawer-up
Share this ... ×
...
By ...
Embed:
Copy
Studio 64 gästas av Patricia Tudor-Sandahl
March 18, 2017 04:38 AM PDT
itunes pic

Psykologen som blev ett eftertraktat namn sen hon skrivit best-seller “Den tredje åldern”. Och därmed blir hon också lite av hedersgäst hos S64, som ju ägnar hela sin podd åt den åldern - men vad ÄR egentligen 3:e åldern, undslipper det Nicke (så att Perre och Micke nästan rodnar).
Jo, det är när man är i full sving, men börjar ana skymningslandet, förklarar Patricia, att man trots allt närmar sig slutet.
Och det låter som om det drar ihop sig till en dyster podd. Men inte alls, snarare sökande, med vidöppna sinnen , genom begrepp som “nyfikenhet”, ja mer än så, säger hon och tar sats från sin uppväxts mjuka brittiska: radical ama-zzze-ment. Alltså lite av det som vi förlorat som barn , hängiven förundran. Nu när nya dörrar öppnar sig….mot mognad. När vi äntligen ska bli de människor vi alltid önskat vara. För vi vill bli “tagna i bruk”, med alla våra erfarenheter, intressen, kunskaper och talanger, som nu kan få blomma (åtminstone prövas) i den här lite mer prestigelösa livsfasen.
Det blir prat om att hejda sig i vardagen, om att finna tro, och att mötas i en tango!
Vem hade kunnat ana det? Inte Patricia i alla fall.
Och vi pratar om söndagarnas nattvarder och eftermiddagarnas gin och tonic. Och att engelsmän inte är roligare än svenskar, men mer witty!
Följ med till slutet och låt Perry & the pacemakers ge dig lite “radical amazement i Beatleslåten “Til there was you”.

Studio 64: diskuterar “betydelsen av HÅR”.
March 06, 2017 12:25 AM PST

Lite strån och tofsar här och där på kroppen som vi ger en oerhörd betydelse. Som vi kammar, klipper, vaxar, färgar... Lätt och flygigt eller tätt och borstigt, förr eller senare tappar det färg och glesnar. I dom allra flesta fall.
Hos Simson satt den gudomliga kraften i håret. Hos kvinnorna finns förförelsekraften där, därför bör det döljas. Guden Tors hår (och skägg) var rött, bångstyrigt och kraftfullt - ett tecken på nästan oövervinnerlig styrka, vrede och kraft.
Häxor och brottslingar rakades skalliga.
Att tvätta håret mer än en gång om året ansågs ta bort den gudomliga kraften som fanns där.
Studio 64 ser i den här podden håret förändras och försvinna både här och där - för att dyka upp på andra ställen! Nicke, t ex, åtnjuter en renässans för brösthåret! Grattis!
Medan Micke ansåg att livet var slut när det började falla av före tjugo. Han lever fortfarande, men hur? Perre med sina tjusiga lockar bidrar med helt andra erfarenheter.
“When I get older loosing my hair...many years from now...” bildar den musikaliska slutvinjetten!

Studio 64 drunknar i NYHETER
February 21, 2017 07:15 AM PST

I alla fall Perre som undrar vad vi ska med alla nyheter till. Det blir en splittrad mosaik utan sammanhang. Inga förklaringar. Inga bakgrunder. Bara spridda skurar som alla skriker problem, fel, fusk, krig och undergång. Bara i sällsynta fall avbrutet av eldsjälar som Hans Rosling som med siffror visar hur allt har blivit BÄTTRE.
-Men det är ju massmedias uppgift, skjuter Micke in, att agera en “tredje statsmakt” som ska granska makten! Då blir det ju lätt en negativ bild av omvärlden.
-Men beHÖVER vi alla dessa nyheter? Stönar Perre. Samma HELA tiden!
Kanske borde vi ha “vita” nyhetsdagar. Bara läsa tidningen på söndagarna. Ett sammanfattande nyhetsmagasin, med bakgrunds- och debattartiklar, säger han och tittar sig hoppfullt omkring.
Micke nickar instämmande: Intressant! Medan Nicke menar att han redan är där, dvs att han skapat sig egna bantade men ändå fullständiga nyhetsrutiner.
Men är det värre idag än förr? Kommer sen den oundvikliga frågan. Nu när ju alla kan publicera sig och starta egna tyckarsajter och alternativtidningar. Vad och vem kan man lita på??
Den som lyssnar till slutet får beskåda paradiset i “Waterlo sunset” (i Perry & the pacemakers tappning).

Studio 64 - nä nu jävlar!
February 05, 2017 07:12 AM PST
itunes pic

Perre är upprörd. Har just varit nära att krocka med en bil som kastade sig ut framför honom på vägen till Studio 64.
Vad är det som håller på att hända med samhället? Alla ska bara fram, komma först, tränga sig! Är det vår tids nya egoism som yttrar sig så?!
Det blir upptakten till ett behärskat, men samtidigt upprört samtal om ordning och reda.
Danskarna går ju nu på export med sitt “hygge” - att sitta och mysa, ta en öl och snacka.
I Sverige lanserar vi filmen om Ove, som amerikanarna inte ens vet hur dom ska uttala: Ouvaj, eller nåt sånt. Kanske vinner vi nu pris för bästa film i världen! Tack vare mannen som inte skyr några medel (nästan) för att hålla ORDNING!
Ja, håller Studio 64 själva på att bli Ovar? Håller samhället på att braka samman, skitas ner, tappa stilen? Behövs det ordningsmän?
Nicke städar upp på bakgården när grannarna skräpat ner..
Micke smygbevakar sopberget runt återvinningscontainrarna vid snabbköpet.
Och Perre hänger sig på tutan när andra “kör fel”!
Är det verkligen så illa?
Perry & the pacemakers avslutar med sin tolkning av “Lyckliga gatan” (...du finns inte mer…)

Studio 64 - diskuterar “minnet”.
January 21, 2017 06:23 AM PST
itunes pic

Så står man där igen, sätter fingret mot hakan och undrar “vad var det nu jag skulle göra här”? Eller, “var sjutton la jag glasögonen/nycklarna/mobilen…”? Och så börjar rekonstruktionen. Var hade jag den (dem) senast? Vad gjorde jag då? Vad tänkte jag? Varför? Vart var jag på väg?..... Mumlande som den värsta Leif GW!
Men frågan är - har det blivit värre, nu för tiden?
Närminnet kollapsar, långminnet breder ut sig i alltmer färgranna detaljbilder. Doftar, låter, smakar…
Det är den gängse bilden. Att man smalnar, stelnar, tappar… Men är det verkligen helt sant? Är det inte snarare så att människor med bred långvarig erfarenhet, bildning, och kunskaper kan skilja på strunt och väsentligt. Eller som snarare vet att man måste vara ödmjuk, tänka ett varv till, för man vet att det ena och det andra har hänt förr, inte bara en gång utan flera…
Och hur mycket får egentligen plats i en människas hjärna?
Våra är fyllda, överfyllda, menar Nicke.
Nä, nä, en människas hjärna blir aldrig fylld, det finns alltid kapacitet till mer. Kontrar Micke.
Hör Studio 64’s “minnespodd”. Hur har du det själv?...med minnet.
Självklart avslutar man som Perry & the pacemakers med Dean Martins örhänge “Memories are made of This”

Studio 64 - stelnar i sina vanor
January 08, 2017 07:02 AM PST
itunes pic

Eller? För är det inte så att vi blir mer och mer vaneberoende i tredje åldern? funderar Nicke och ger oss en ingående beskrivning av sina morgonrutiner, inte minst hans lite udda sätt att läsa tidningen. Varför har vi vanor? För att underlätta livet? För att skapa trygghet? Vilket ju kan vara härligt! Och bekvämt. Särskilt när man blir äldre. Men samtidigt också lite trist och förutsägbart. Så var går gränsen mellan det trygga vanespåret och det “äventyrliga” oliktänkandet? Och när blir man sina vanors slav? Kanske rent av trygghetsnarkoman. Ett slappt offer för för sin egen bekvämlighet. Ja...kan vanor rent av bli farliga? Och var går gränsen till neuros...tvångsneuros? När man alltid måste göra “som man alltid har gjort”? Hur många kuddar krävs för morgonens tidningsläsande? Och av vilken sort? Perre bytte kuddar och fick en chock. Han tar ord som “trauma” i sin mun.
Men, återigen - djupnar vanor i tredje åldern - eller är det då man skaffar nya? Kort sagt, är vi nu inne i möjligheternas tid? Att släppa arbetslivets kvävande rutiner för nya horisonter! Nu eller aldrig!
Vi suger på frågorna när vi tar oss an Simon & Garfunkels “Feelin’ groovy”

Göte rapporterar: Funkar pressreleaser i tredje åldern?
December 26, 2016 04:01 AM PST
itunes pic

Hur gammal kan man bli innan medieintresset svalnar?
Pressreleaser om Göte Johanssons återkomst, den nya podden om tredje åldern Studio 64, fladdrade förbi utan att få någon större uppmärksamhet i media.
Den enda tidningen som nappade var Nordöstran, som gjorde ett hemma hos reportage hos Göte.
Samt lite om Brexit och Trump.

Göte Johansson rapporterar från hemkommunen!
December 26, 2016 03:54 AM PST
itunes pic

Den flygande moppe reportern Göte har på senare tid dykt upp i Studio 64 med rykande färska reportage. Här rapporteras om kommunalrådet Errol som vill genomdriva en lokal Brexit.

Studio 64 - “serieslavarna”
December 26, 2016 03:35 AM PST
itunes pic

Det fanns en tid när man stickade efter mörkrets inbrott, späntade ved och berättade sagor. Sen kom en tid när TV:n slog sönder familjegemenskapen. När Hyland stod för lördagsmyset och Olle Björklund var “mr Aktuellt” (tills han fick sparken). Bilden var svart-vit och flimrade innan den stabiliserade sig.
Sen kom färgbilden….och alla kanaler. Fjärrkontrollen blev hemmets maktsymbol!
Det var då serierna hade “ett slut” och man fick läääängta till nästa avsnitt.
Nu - har vi lämnat kabelpaketen bakom oss för internet-eran med TV-bolag och playfunktioner. Slut med alla 150 tablåbundna kanaler, här viftar dom olika TV-bolagen med sina oceaner av serier, filmer, dokumentärer att beskåda “när du vill”!
Det ena serieavsnittet avlöser det andra innan du hinner blinka, med cliffhangers så att du snart inte har några naglar kvar!
“Det farligaste som finns är att sitta”! säger Perre.
“Men jag ligger….och kollar”, flikar Nicke in.
Har serierna blivit vår tids stora drog? Kan vi stryka ordet “längta” ur vårt tv-medvetande? Och är vi på väg in i den virtuella verkligheten - utan att veta om det? Det är sånt Studio 64 diskuterar innan dom river av Johnny Hortons guldrush-nostalgiska “North to Alaska”.

Studio 64 tar struptag på girigheten
December 12, 2016 12:25 AM PST
itunes pic

Girigheten omnämndes redan i Bibeln. Som en av människans dödssynder.
Den var utrotad under det “fina gamla folkhemmet”, försöker Nicke.
Men är tillbaka nu, värre än nånsin, ryter Perre till, efter nyheterna om hans kära gamla Ericson. Först sparkas vd:n Vestberg, “handbollsspelaren” som Perre kallar honom lite nedlåtande, med ett avgångsvederlag på 28 miljoner. Sen kommer nyheten om underchefernas skumma affärer för att berika sig själva. Vad är det som händer? Håller ekonomerna, “bönräknarna”, “räknenissarna”, på att ta över hela vårt samhälle?
Var är MORALEN? Nästan skriker Nicke.
Vi påminns om ericsonchefen som betalade sin egna resor. Och Werténs plaspåse i stället för attachéväska. Det var tider!
Så bort med vinster i välfärden! (Nicke)
Aldrig! (Perre)
Börjar dom slåss?
Naturligtvis inte, men en “civiliserad” diskussion uppstår om samhällets grundvillkor.
*Och har även fotbollens huliganer fått oss ur kurs. Perry and the pacemakers påminner oss om Torssons sköna bondhit “Det spelades bättre boll (...på Gunnar Nordahls tid!)

Next Page